Modigt, Lindeborgskolan!

Posted by on Jan 4, 2016 in Genomförda workshops

På Lindeborgskolan i Malmö var eleverna väldigt nervösa på min första lektion. Luften var tjock av frågor ”Vad var det här för något? Var alla tvungna att uppträdda? Skulle verkligen alla åttor komma och kolla? Måste det rimma? Vad är ens poetry slam för något? Vad är spolen word? VAD SKA DU GÖRA MED OSS!??”

Jag försökte besvara de flesta frågorna efter bästa förmåga, de mest existensiella lät jag dock vara, och vi gjorde en deal, de olika klasserna och jag. Om de vågade skriva på mina lektioner, kanske till och med läsa upp för klassen, så gick jag igenom begreppet teampice med dem och de slapp stå själva på scenen två veckor senare. En teampice går ut på att två eller flera personer framför en text som någon ur gruppen har skrivit eller som gruppen har skrivit gemensamt. Jag älskar teampices, det ger utrymme att leka loss, så i mitt stilla sinne tänkte jag att det nog var mest jag som tjänade på den dealen.

Under lektionerna skrev vi så att det blev avtryck på bänkarna under och övade, övade, övade på att stå framför en publik, ta plats, äga rummet, få publiken att tro på att en har koll på läget. Och plötsligt började vissa av eleverna tumma på vår deal. Ledade frågor såsom ”måste en verkligen vara fler än en på scenen?” ställdes och jag svarade att nä, då. Det är vad du känner dig bekvämast med, vad som blir roligast att testa.

 

När dagen för poetry slammet kom hade vi några teampices som rev byggnaden och en handfull ensamma tävlande som ägde scenen. Vi hade texter om att våga älska sig själv, våga drömma och våga säga ifrån. Mycket mod helt enkelt.

 

12494330_10153436345114200_425558643_o

Två av våra modiga tävlande Alexandra Håkansson i8 och poetry slammets vinnare, Peter Stojceski e8

 

Post a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *