Ordkanon Presenterar: Norea Molander

Posted by on Maj 11, 2016 in Genomförda workshops

Norea Molander

Norea Molander

För ett par veckor sedan var jag inbjuden till Lilla Edets Kulturvecka för att hjälpa till med en spoken word-show på Fuxernaskolan. Det var tredje gången jag besökte skolan i år och de elever som blivit lite extra intresserade av skrivande fick välja att dyka upp. Det blev en bra eftermiddag med skrivande och scenövningar. Idéer bollades och texter fixades till i sista sekunden. En av de som skrev och uppträdde där var Norea som tog upp ämnet om att vara rädd att gå ensam på kvällen, men hennes vinkel var en smula annorlunda.

 

Förlåt. För att jag tar det hårdaste och vassaste jag har i fickan, lägger i min hand och kramar om.
Förlåt. För att jag snabbar på stegen så fort jag får syn på dig.
Förlåt. För att jag tar upp telefonen och låssas prata med någon.
Förlåt. För att jag håller koll på dig i varje steg du tar, för att se vart du tar vägen.
Förlåt. För att jag tar en omväg, för att slippa möta dig.
Förlåt. För att jag tänker till i förväg, i vilket hur jag skulle kunna springa in i. Om något skulle hända.
Förlåt. För att jag går och drar ner min korta kjol för att du inte ska se min rumpa, eller upp min urringade tröja.
Förlåt. För att jag ser dig som någon som vill skada mig.

Att gå hem sent på kvällen och INTE vara rädd, är lika svårt för mig som det är för dig att gå med förlamade ben.

Att vara rädd, är för mig en självklarhet. Vilket det inte borde vara! Inte för mig, och inte för dig.

Så hur ska vi lösa detta problem?
Inte låta killar vara ute?
Det är ju inte okej. För alla killar vill inte människor något ont. Det är väldigt få och kan lika gärna va tjejer.
Men tyvärr kan man inte chansa. Låta mannen som går bakom mig, skada mig.

Post a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *